Ronja grillar sin korv själv :-)

Det har varit väldit fint väder ett tag nu så vi har haft skotern ute . Där satt vi en dag och solade. Ronja satt på en fäll på själva fotstödet . Där fick hon bra stöd för hon reste sig upp själv och lutade sina ben mot stödet. Hon blev så glad när hon kände att hon kunde ställa sig upp utan att dra upp sig från något. Där blev vi kvar ett tag då hon tyckte det va så roligt. Vi fick besök en sväng och självklart skule hon visa att hon kunde ställa sig utan hjälp. ( hon hade fortfarande stödhjälp från skoterna när hon stod.) Men det va så roligt att se när hon blev så där mallig igen.  
 
 
 
Eftersom det fortfarande fanns snö kvar åkte jag Ronja och Ronjas pappa ut på en tur med skotern.
Vi åkte en sväng och upp på ett litet berg där det va fin utsikt. Där stannade vi för att göra upp en liten brasa så vi kunde grilla kov. 
Det va otroligt härligt väder den dagen och vi njöt och slukade åt oss all energi vi bara kunde, för det behövs. Ronja och jag lutade oss mot skotern och fick strålarna av solen på oss medans pappan såg till att elden blev så bra så vi kunde börja grilla . ( de här är förstås inte för 3 timmar sen, men jag önkar att det va det. hahaha )
 
 
 
 
 
När det va dax för korvgrillning hjälpte så klart hennes pappa henne att få grilla sin egen korv vilket va väldigt spännande och roligt. Dock så såg ena korven ut som en "kölarkörv", den blev alldeles svart. :-D Men va gjorde väl det när hon tyckte det va roligt och hon klarade det själv . 
 
 
 
 
 
 
Efter den där dagen har Ronja börjat med att försöka ställa sig upp själv utan stöd. Det går inte om hon inte har ett stöd bakom sig och heller inte om hon sitter golvet. Men har hon något stadigt bakom sig och hon redan sitter på lägsta trappsteget eller något i lämplig höjd så brukar det gå. Någon gång har det gått åt pipan och hon har stupat framåt men det har även gått bra då hon tagit emot sig med armarna mot golvet. Men då får vi hjälpa henne vidare annars står hon med nästan raka ben och händerna i golvet, vilket inte är så kul för henne. Hon klarar alltså inte att dra upp sig själv från det läget. Heller inte från sittade till stående med fria ytor runt om sig. Men vi tränar och tränar :-) Men tyvärr finns inte mycket ytor att träna på här då det är trånga utrummen även hos pappa.
 
Nu har hon fått en dockvagn som förhoppningsvis kommer hjälpa henne fram i utvecklingen, vilken glädje att se henne så glad hela tiden trotts jobbiga situationer i våra liv. 
Jag känner att jag ligger lite efter med utvecklingen och inläggen nu igen. Ska försöka få ut några till lite tätare igen. Hoppas ni har överseende med att det blir glesa inlägg ibland. Tack alla som läser dessa inlägg . 
 
 
ÄLSKADE BARN 
 
 
norrbotten emma
2017-04-02 @ 14:14:38
URL: http://nouw.com/lillemmish

fiina foton!

ha en underbar söndag

Svar: Tack. :-) ja en del blir härliga bilder
Veronica




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Jouberts syndrom

Mitt barn har Jouberts syndrom

RSS 2.0