Ronja och hennes vän Alma här om dagen. <3

Alma håller handen och hjälper Ronja då de ska gå och titta på Almas kanin 

 

De här veckorna har jag haft fullt upp med mig själv så därför har jag inte fått ut något inlägg. 

Vi har bla varit till min mor och fars hus för att måla om och fräscha till där. Vi har bestämt oss för att sälja de underbara stället som vi vuxit upp på , på alla lov, helger och hela somrarna. OM vi inte får det uthyrt förstås. Det känns väldigt vemodigt att sälja något så vackert ställe där vi kan springa naken och klippa gräsmattan, (haha) där ån rinner förbi huset och man ligger i en solstol och hör forsen . <3 Där har vår familj tillbringat många timmar. 

Jag har även varit en sväng i Stockholm och försökt vant mig vid lite mer människor men ... det gick inte så bra. Längtade hem efter första dagen :-)

 

Inget inlägg blev gjort inför påsk så det blir något påsk kort nu istället. Vi hoppas att alla fick en trevlig påsk helg ;-)

 

Åter till Ronja nu: 

Ronja har börjat släppa handen på oss för att ibland gå mellan Per och mig. eller från oss till ett bord / stol. :-)

Hon kan fortfarande inte resa på sig utan hjälp, alltså någon eller något som hon håller i. När hon släppt taget några vänder drar hon upp och släpper ner sina axlar och suckar. Då är det jobbigt, och det syns på henne då hon blir svettig. Det är klart att det är jobbigt att prova gå alldeles själv. Det är rätt vingligt och hon är väldigt konsentrerad på vad hon gör. Håller blicken precis till dit hon ska och blir väldigt glad när hon nått målet . Vilket är väldigt bra så hon inte tittar åt annat håll och tappar fokus så hon trillar. Vi höjer våra armar och berömmr henne. Kläppar händerna och visar tecknet DUKTIG .

 

 

 

Jag har försökt att om jag är i ett annat rum eller om jag är lite längre ifrån henne. att hon då ska resa sig upp med hjälp av en stol eller väggen och sen gå mot mig med olika "stopp" imellan. Hon kan gå till en stol först, sen till dörr karmen och sen till mig. Men de vill hon inte, Ronja är alldeles för osäker ännu. Hon har en speciell gång när hon stapplar och går ,och det får inte ligga något hinder i vägen . Men dutt på rumpen är fortfarande de bästa sättet att ta sig fram tycker Ronja. Men hon är sååååå duktig och stark i benen som klarar av de hon gör vårat lilla troll :-)

 

MÅSTE ÄVEN TILL LÄGGA  ATT RONJAS SYSTER ÄNTLIGEN KOMMIT HEM FRÅN ASIEN.

MIN ÄLSKADE EFTERLÄNGTADE DOTTER <3  GISSA OM RONJA BLEV GLAD <3 

 

Både jag och Ronja blev överraskad av Linn. När jag kom hem från Stockholm satt hon i vardagsrummet tyst och väntade på att jag skulle komma in. Jag hade på känn att hon skulle överraska mig men vågade inte lita på mina känslor. Gissa om mina tårar flöda. Min son viste om det men sa ingen, bara log å filmade förstås när jag hoppad och int riktigt viste hur mycket jag skulle krama henne. <3<3

Älskade ungar vad glad jag är att ha er <3<<3 Ni ger mig styrka.