Vilken utveckling i Ronjas motorik!
Fotograf: Yvonne Bill. https://www.facebook.com/fotografyvonnebill/?fref=ts#
För 2 veckor sen va vi upp till vår stuga i fjälls. Det har varit längesen vi alla va dit då det är väldigt svårt med att ta med Ronja dit. Uppvärmningen har varit att elda och då blir det varmt och kallt om vartannat och trångt är det,vilket gör att Ronja endera svettas som en tok eller blir iskall. Hon har såklart lätt att bli sjuk däruppe. Nu har "vi" (Ronjas pappa, farfar och en vän till familjen byggt om lite så Ronja har större möjlighet att vistas där uppe. Det är långt ifrån det ultimata för henne då det inte finns plats för hennes croccodil men det är fungerande iallafall. Hon kan följa med.
Vi tog med oss ett vitrinskåp för att få plats med glas och tallrikar.
Och Ronja hjälpte pappa med att " sätta ihop" skåpet. Hon använde sig av insektsnyckeln och skruvade. Till vår förvåning fick hon dit nyckelt i "skruven" vilket är en motorisk prestation och hon gjorde det mer än en gång. Vi blev ju förstås jätte glada och berömde henne. Det syns så väl när hon märker själv att hon klarar saker.
När hon hade ledsnat på att hjälpa pappa med skåpet och stolarna började hon leka med den låda som man ska passa in och lägga olika klossar i. Man ska se vart man ska stoppa den där stjärnan, det där krysset, cirkeln, trekanten, fyrkanten osv.
När man har Jouberts syndrom är motoriken en stor del i utvecklingen men hon klarade det här galant nu!!!
Tidigare då vi suttit med henne och visat i vilket hål hon ska lägga de olika sakerna har hon försökt men hon har inte förståt vilken som passar med varandra eller att hon skulle vänt på dom. Men ibland har hon försökt att men inte klarat. Hon har heller inte tittat på klossen som hon hållt i , hon har helt enkelt bara försökt med en kloss i alla hålen, nån gång lyckas det. Hon har heller inte suttit med det i en lite längre tid, då har hon tappat tålamodet och gett oss klossen, sen har hon vänt sig om och tyckt det varit bra med det.
Nu tittade hon på klossen.. tittade på hålen och sen la hon i klossen. :-O Inte alla gånger hon klarade det direkt men då vände och vred hon på den så den tillslut passade in på det hål hon skulle lägga den i. Hon blev så glad och hon såg på oss att vi blev jätte jätte glada. Vårat arbete med att montera skåpet stannade upp och hon bara skrek av lycka och klappade händerna, visade tecknet DUKTIG och fortsatte lägga i klossarna där de skulle vara. När hon hade klarat det tog hon bort locket, hälde ur klossarna, satte på locket igen och fortsatte att lägga i lådan. <3
Vi klappade händerna å ropade alla tre, undra om det va nån som hörde våra glada rop och applåder från stugan.. hahaha det va stor gläde och det kom så klart tårar för oss föräldrar. En sån sak är så viktig för hennes utveckling och det är motoriken som bara blir bättre och bättre.
Här är vi hos Ronjas pappa och hon har 1års kalas. Hon har nyligen lärt sig sitta men vi måsta ha uppsikt över henne så hon inte tappade balansen. Det är Ronja och hennes kusin barn Lennon som sitter bredvid varandra. Här rörde sig Lennon sig istort sett överallt medan Ronja satt där hon satt.
Ronjas 1 års kalas
Ronja är nu 2 år och 5 månader och vi kämpar istort sett med de uppgifter som i vanliga fall de barn som är runt 1 år kämpar och tränar med. Men det får ta den tid de tar, hon utvecklas och det är de viktiga.
När jag frågade Josefin (Ronjas assistent och våran avlastningshjälp ) om de hade tränat på det här med klossarna på dagis berättade hon att dom brukar sitta med just den där lådan och lägga i klossarna. NU hade hon klarat alla klossar och vi såg det.
Här syns det att vi måste ha kunnar runt henne då hon lätt tappar balansen. Ronja är dryga året och hon kan inte ta sig någonstans. Vi satte henne på en filt och på det sättet kunde hon nå lite mer saker. Hon tog tag i filten och drog den till sig för att på så sätt försöka få tag i den leksak hon ville ha. Nu åker hon på rumpen eller tar några tappra krygtag för att komma dit hon vill. Hon kan faktiskt "krypa"några meter nu men det lättaste sättet är att ta till rumpåket då det går fortast :-)
